Europa 2015

Denna resa hade jag tänkt mig att jag skulle ha Nürburgring som första mål. Efter det skulle jag åka ner via Rhendalen och när  jag kommit ner till gränsen mellan Tyskland, Schweiz och Frankrike hade jag två olika alternativ att bestämma mig för. Antingen tog jag vägen ner till Frankrike och körde i alperna där eller så svängde jag av och körde via Bodensjön och därefter kör jag till Österrike och Italien och kör alperna i dessa länder.

Jag kunde inte alls bestämma mig här hemma utan beslöt mig för att avvakta med beslutet till jag kommit fram till vägskälet där jag var tvungen att ta ett beslut. Vad jag skulle använda för beslutsunderlag när jag väl var framme hade jag ingen aning om, men det får väl lösa sig när man väl är där.

Även i år tar jag den bekväma vägen till Tyskland, alltså kör jag fem mil till Göteborg och sätter mig på Tysklandsfärjan till Kiel.

Väl där är det bara att mata mil på  autobahn tills man är framme på Nürgburgring.

När resan börjar så startar den i soligt och fint väder. Överfarten var lugn och fin. En öl eller två slank ner i baren innan det var dags att sova natten.

På morgonen när vi närmade oss Tyskland startar jag med en frukostbuffe på båten och sedan ner i hytten för att dra på sig mc utrustningen.

När jag kör av båten klockan 9.15 visar tempmätaren 24 grader och jag ser en klarblå himmel. Temperaturen steg ju mer tiden gick och stannade sedan på 30-32 grader och stannade där resten av dagen och en god stund in på kvällen.

Vägen mellan Kiel och Hamburg var nästan hela vägen ett stort vägarbete i bägge riktningarna men trafiken flöt på riktigt bra ändå. Vägarbetena fortsatte vidare under hela resan denna dagen och kryddades även med två trafikolyckor.

Den ena olyckan hade precis hänt när jag kom fram. En Merca sportbil, typ en sån dom provkör på Top Gear då och då hade tydligen kommit lite för fort innan ett vägarbete och för sent sett att filen han kom i var avstängd längre fram. Av spåren att döma så har han bromsat kraftigt och snurrat över alla filer för att köra in i betongräckena till vägarbetet och spelat lite flipper fram och tillbaka med sig själv innan han fått stopp över två filer. Bildelar låg spridda över hela vägbanan, men folk hade fått ut föraren som såg ut att, efter omständigheterna må bra. Med bilen var det annorlunda. Det var med nöd och näppe man såg att det var en Merca och motor med växellåda låg för sig själva en bit från bilen. Nåväl, han får ju hjälp så jag kan fortsätta genom att köra slalom mellan bildelar och kommer iväg relativt snabbt ändå. Det är värre för bilarna för nu är fyra av fem filer blockerade. Två av vägarbete och två av Mercan.

Efter det så rullar det på med god hastighet och fram mot eftermiddagen kommer jag fram till Nürburgring.

Hittar snabbt campingen och frågar om det finns plats för ett litet tält och en mc för natten.

- Det finns det, svarar dom i receptionen. Om du bokar plats till på söndag.

- Till på söndag? frågade jag förvånat. Det är ju onsdag idag och jag vill bara sova här en natt. I morron bitti  är jag borta igen.

- Det är Senior racing i helgen, svarade dom, och vi tar bara bokningar fram till söndag pga tävlingen.

- OK, sa jag. Vet du om det finns någon annan camping i närheten som tar emot folk för en natt en onsdag?

- Jag vet inte hur många gånger jag hört den frågan idag, skrattde tjejen och visade på kartan var en annan camping låg.

Tackade för mig och fortsatte min resa enligt anvisningarna från tjejen i receptionen.

Väl framme vid den andra campingen var det inga problem utan jag fick upp mitt tält, öppnade en pilsner och njöt av att semestern äntligen hade börjat.

På morgonen efter att ha packat ihop tältet och grejerna så for jag runt på olika ställen och kollade in banan. Nordslingan var uppbokad av Porsche racing school hela dagen så ingen allmän åkning var det förrän klockan 18.00 den dagen. Det var i och för sig ganska trevligt att kolla in massa Porschebilar av olika modeller fara omkring på banan, allt från standardmodeller till riktiga racingbilar.

Nåväl, resan måste fortsätta och jag satte mig på hojen och siktade mot Koblenz. Nu blev det varmare och varmare, snart stod tempmätaren på hojen på 38 grader och det var alldeles vindstilla. När jag åkte längs Rhendalen inne bland de små samhällena så var det en pina när man behövde stanna. Understället hade åkt av för länge sedan, tröjan var borttagen och snart åkte jag i bara fillingarna under mc-stället men ändå så var det som att kroppen satte en kran på full öppning varje gång man stannade. Jag har nog aldrig svettats så mycket som jag gjorde denna dagen. Jag kunde knappt stanna till och ta kort på något intressant om det inte fanns skugga att stanna i och det fanns det nästan inte någon alls.

Till slut fram emot eftermiddagen gav jag upp och knappade sök camping på gps:en och körde mot första alternativet. Fick en plats direkt på första försöket, men när jag kom fram till min plats så låg den naturligtvis precis mitt i solen.

I denna stunden hade jag inte en tanke på att sätta upp tältet mitt i solgasset utan jag satte mig under ett träd och inväntade lite svalka.

När jag satt där kom det en Fransman på cyckel som också skulle campa och även han tyckte att det var en god idé att avvakta lite under trädet.

Han berättade att han var på väg till Köpenhamn på cyckeln, men tyckte att det blev lite för varmt när tempmätaren slog över till 40 grader.

Vi satt och filosiferade en stund med varsin öl i näven och inväntade bättre temperatur innan vi ville sätta upp våra tält.

Efter en stund kom det ett Holländskt par, även dom på cyckel, som även dom tyckte att det var för varmt för vidare aktiviteter för stunden, så dom satte sig med oss i skuggan och läskade sig med lite pilsner dom också. Det är tur att det finns öl att köpa på de flesta campingplatserna i Tyskland.

Till slut blev det lite drägligare så att jag kunde sätta upp tältet och laga lite mat. Jag skyllde på värmen att man var lite snurrig i skallen när tältet skulle upp, för så många öl tog vi ju inte, eller?

När det var dags att sova så var det bara att inse att sovsäck var överflödigt samt nattklädsel. Här gällde det att sova uppepå sovsäcken i bara fillingarna om man inte skulle svettas ihjäl. Detta följde mig genom hela resan förutom sista natten, annars hade jag kunnat lämnat sovsäcken hemma för den användes aldrig.

En rastplats någonstans i Tyskland.

Första rasten på denna resan, fler raster kommer det att bli.

Första campingen på resan. Strax utanför Nürburgring

Porsche Racing School använde banan denna dagen.

Väldigt vad många olika modeller det finns av den bilen och alla verkade vara här denna dagen.

Rhendalen. Det var så varmt så att man knappt ville stanna och ta kort.

Skulle man stanna fick man försöka planera så att det fanns skugga där du ville stå, men skugga var en bristvara längsvägarna och inne i byarna.

Något slott var man ju tvungen att stanna och ta kort på, men det blev ett snabbt stopp, upp med kameran, ta kortet, ner med kameran och sedan iväg igen.

Till och med hojen behövde ha lite skugga ibland tyckte jag. Hittar man ett träd man kan komma intill så är det bara att passa på att stanna och pusta en stund.

Välbehövlig skugga en stund.

Sitta ner i skuggan och hälla i sig vatten är bara ett måste sådana här dagar.

Andra campingen. Fick sitta en lång stund i skuggan och avvakta innan jag kunde ta mig för att sätta upp tältet. Blev faktiskt lite orolig för däcken i solen så dom fick skyddas en stund.

Tur att baren bara var 25 m från mitt tält. 

Dag tre och det är redan över 25 grader innan klockan är åtta på morgonen.

Lika bra att komma iväg tidigt så att  man kan åka några mil innan det blir för hett, men det dröjer inte länge förrän temperaturen är över 30 grader och fortsätter uppåt.

När jag kommer i höjd med Karlsruhe svänger jag av tidigare än beräknat och tar ut riktningen mot Bodensjön. Det är min förhoppning att det kommer att vara lite svalare när jag närmar mig Alperna.

Förhoppningen kom ju på skam när jag kom till Lindau, då det var 38 grader där. Gps:en var inställd på campingen i Lindau och jag åkte dit direkt, tur var väl det för jag fick sista tältplatsen på campingen.

Pratade med ett Franskt par som legat där ett par dagar och dom sa att folk åker i panik mellan campingplatserna och letar platser på eftermiddag/kvällar.

Nåja, jag hade plats och tältet restes snabbt och sedan var det dags för en tur till butiken på campingen för dom hade stora kylar med öl. Tror faktiskt jag halsade två stycken på raken innan den tredje fick avnjutas lite långsammare.

Eftermiddagen tillbringades i skuggan nere vid stranden tillsammans med en kasse öl. 

Inloppet till hamnen i Lindau.

Stranden på campingen med utsikt över Lindau.

Här tillbringade jag resten av dagen ihop med en kasse öl.

Nästa dag är planen att först åka in i Österrike och via småvägar ta mig ner till Italien och vägen som går förbi Lago de Résia Reschensee, den konstgjorda sjön dom anlade när dom skulle dämma upp för ett elkraftverk. 1 ½ by strök med på kuppen och endast kyrktornet på byns kyrka sticker upp ur vattnet.

Det blir ju inte så lång tid i Österrike och bara småvägar så jag hade inte tänkt att jag skulle behöva någon Vignette denna gången, för motorväg var ju absolut inte aktuellt att åka, men när jag kom till gränsen så tänkte  jag om och stannade till och köpte en 8-dagars vignette. Den kostar bara 5 euro så det är lika bra att ha den om man nu skulle förirra sig ut på en motorväg.

Efter att ha passerat gränsen tar jag väg 200 upp i alperna och kör den till jag kommer till väg 198 som är en ännu lite mindre väg som kommer ut på väg 197 som leder bland annat till St. Anton. Därifrån är det bara att fortsätta fram till väg 180 som går ner till Italienska gränsen och där byter vägen namn till ss40.

En kort bit efter gränsen så kommer jag fram till första målet för dagen och det är ju Lago de Résia Reschensee. Stannar en stund och tar lite kort och pustar ut lite.

Uppe i bergen än så länge är det ca 24 grader men när man kommer ner i dalarna så går temperaturen upp igen till över 35 grader.

Väg 200 i Österrike. I bakgrunden syns bergen I Schweiz.

Nu är det dags att jobba sig uppåt.

Ännu högre upp på samma väg och samma berg i bakgrunden.

Vägen slingrar sig härligt upp i bergen. Det är mycket att titta på samtidigt så det gäller att hålla koncentrationen uppe.

Som sagt, det är mycket att titta på när man åker omkring här.

Väg 198 är som sagt en lite mindre väg som slingrar sig fint på bergssidorna.

Vägen går faktiskt där nere i högra hörnet på bilden och fortsätter ner i dalen.

Uppe på en av topparna som ska passeras idag.

Slingrande vägar, fin asfalt, fint väder, go hoj. Vad mer kan man önska.

Här gick gamla vägen förut. Ser ganska spännande ut.

Nu går den nya vägen i en tunnel genom berget.

Det är en liten bit att ramla ner om man skulle missa en kurva.

Jag gillar dom här halvöppna tunnlarna som går på kanten av bergen.

Och nu är jag nere i Italien. Nästan så att man får lite Sound of music känsla.

Himlen börjar se lite spännande ut. Dom har ju faktiskt lovat åskväder över alperna idag i vissa områden. Hoppas att detta inte är ett av dom områdena

Framme vid dagens resmål.

Fantastiskt att se ett kyrktorn sticka upp ur en sjö.

Det verkar som att man kan gå in i tornet och klättra omkring om man nu skulle vilja det. Det krävs en båt för att ta sig dit ut för det var inte badtemperatur i vattnet.

Vänder jag mig om från sjön så har jag denna utsikten.

Det är dit jag ska ge mig av nu.

Nästa del av resan är tänkt att gå via Merano och sedan fortsätta upp väg ss44 upp i bergen och köra fram till San Leonardo in Passiria och där vika av till väg ss44bis. Då kommer man fram, om allt stämmer till Timmelsjoch-Hochalpenstrasse på 2509 m höjd.

Det utlovade åskvädret verkar förfölja mig och jag hör det dundra och blixtra på håll vid sidan av mig och bakom mig, men jag får inget regn på mig trots blöta vägbanor ibland.

Det är häftigt att ena stunden åka omkring i lågt stående svarta moln med blöta vägbanor för att nästa stund när man passerat en alptopp åka omkring i strålande solsken och torra fina vägbanor.

Varje gång jag stannade för att fika eller ta kort så var åskvädret nästan ifatt mig, men när jag satte mig på hojen igen så försvann det i bakgrunden igen till nästa stopp.

Otroligt häftiga vägar med härligt böljande kurvor som bryts av med lite serpentinkurvor. I mitt tycke var detta passet mycket roligare att åka än Stelviopasset som bara är en enda härva av serpentiner. Här gick vägen mer runt bergen på skrå utan att ha en massa serpentiner så det blev lite mer körning än bara broms, sväng, gas som det blir på serpentinerna.

Väl uppe på Timmelsjoch, när jag satt och tog en kopp kaffe träffade jag ett gäng Italienare som kom från motsatta hållet. Dom undrade efter att ha sett molnen framför sig om det var dags att sätt på regnställen.

Jag skulle nog gjort det, svarade jag, för det där regnmolnet har jagat mig ända från Merano.

Det blev stor aktivitet i gruppen och alla började kränga på sig regnställ.

Hur är det åt mitt håll då? frågade jag.

Inga problem, fick jag som svar. Det är strålande solsken där vi kom ifrån så det är bara att gasa.

Gott att höra, så jag satte mig på hojen och for iväg. Kom ända fram över krönet då jag upptäckte att på gränsen till Österrike så stog det en betalstation. Jaha, så på Italienska sidan är det gratis att åka på vägen, men när man kommer till Österrike så är det helt plötslitg en betalväg. 12 euro ville dom ha för att använda deras vägar, trots att jag redan köpt en vignette vid gränsen.

Ok, det är ju inte första gången jag har varit med om att få betala extra för att köra vissa vägar eller tunnlar i Österrike så det är ju bara att betala och se glad ut för man vill ju inte vända och köra tillbaka samma väg igen.

När jag kom ner till Sölden så stannade jag för att tanka och få i mig en bit mat, för jag upptäckte helt plötsligt att jag var väldigt hungrig. Det var ju i och för sig inte så konstigt då det redan var sen eftermiddag. Jag hade haft så roligt så jag hade tappat tiden helt och hållet.

Jag hade tänkt att ta ännnu mer småvägar ett tag till, men tältet stod kvar vid Bodensjön och dit var det drygt 20 mil så det var som vanligt när jag är ute och åker att jag fick ändra planerna och sikta in mig på Bodensjön istället.

Nu var det tur att jag hade köpt en vignette för det enda alternativet att ta sig västerut var att köra på motorvägen om jag skulle komma fram i rimlig tid.

Förutom att en tunnel var avstängd så att jag fick åka en lång omväg längs den gamla vägen så rullade det på riktigt bra och jag kom fram till campingen i exakt rätt ögonblick.

Jag såg att personalen i campingbutiken gjorde sig redo för att stänga klockan 20.00 och klockan var 19.57 när jag stannade vid bommen till campingen.

Här krävs handlingförmåga och bestämdhet, så när bommen öppnade sig så satte jag ner sidostödet på hojen och sprang (nåja) in till butiken och hann fram precis innan dom skulle låsa. Fram till ölkylen och fick tag i en sexpack öl som jag höll fram som en VM-vinnare när jag gick tillbaka till hojen. De som stod i kö och ville komma in till campingen men kunde inte det på grund av min hoj log i samförstånd och tyckte att jag hade tagit ett riktigt beslut som övergav hojen för en sexpack öl.

Hon som satt i receptionen och skötte bommen var väl inte riktigt lika imponerad såg jag, men det brydde jag mig inte om för jag hade öl.

Även i Italien har dom byggt ett och annat slott i bergen.

Vilka vägar. Fin asfalt, torra vägbanor, härlig natur.

Jag trivs.

Det börjar molna på lite och man börjar undra om man ska klara sig från regn eller inte.

Än så länge går det ju bra.

Hua. Nu börjar det se illa ut.

Åskmolnen kommer snabbt, men dom verkar hålla sig i vissa dalar.

En del ser ut så här och en del har strålande sol, det är tur att jag inte har kommit till någon dal som bara har åskmoln. Än så länge.

Ibland får man ju stanna till och titta bakåt/neråt för att se var man kom ifrån.

Därifrån kom jag. Och där lyser solen för stunden.

Vet inte rikigt vad jag ska säga. Jag är i bikerheaven.

Börjar närma mig toppen nu men det ser lite bistert ut.

Tack och lov vinklar vägen åt höger alldeles strax.

Man vet inte riktigt vad man har att vänta. Ska det komma åska eller blir det solsken.

Lika spännade varje gång man passerar ett backkrön.

Tur denna gången också.

Vägen vek av åt rätt håll igen och åskan får jaga mig en stund till.

Det är inte många minuter sedan jag kom från det hållet.

Inte undra på att man känner sig jagad.

Det är nästan otroligt att man klarar sig från både åska och regn  och åker i ständigt solsken hela dagen.

Där nerifrån vänster i bilden kom jag för 10 min sedan.

Man är ganska nöjd att man inte är där nere nu.

Snart  uppe på toppen och vägen vinklar bort från åskan igen.

Cyklisterna som är på väg åt andra hållet vet inte vad som väntar dom, eller så vet dom det och skiter i det.

Cyklisterna här nere är ganska galna.

Ibland får man ligga i ganska bra för att köra ifrån dom i nedförsbacke.

Uppe på toppen.

Nu är det bara att ta sig neråt på den Österrikiska sidan och behöva betala för det också.

12 euro, vet ni hur många öl det är?

Var bara tvungen att ta kort på denna bregsidan då den hade så underlig färg jämfört med bergen runt omkring.

Tillbaka i campingen och efter en välförtjänt dusch satt jag i min stol utanför tältet och funderade på resten av resan.

Ska jag fortsätta ner i Alperna och snurra runt eller ska jag vända norrut och sikta mot Belgien?

Efter moget övervägande och vätskebalansen återställd beslutade jag mig för att åka till Belgien.

Det har ju faktiskt varit en gammal dröm att få åka genom Ardennerskogarna i Frankrike och Belgien och kika på gamla krigsmonument och kolla hur skogarna är i jämförelse med Svenska skogar. Kanske man får se ett och annat vildsvin också. Det hade ju varit intressant att även jämföra  hur dom är i storlek jämfört med dom som springer omkring här hemma och bökar upp allt som finns.

Bestämmer mig för att köra längs med Bodensjön på den Tyska sidan för att sedan köra in i Frankrike via Mulhouse och sedan fortsätta norrut tills jag kommer till Bastogne i Belgien.

Vädret är fortsatt varmt och skönt och håller sig runt 35-38 grader. Sista dagarna har jag bara kört i fillingarna under stället så man kan ju undra hur stället kommer att lukta när man kommer hem. Kanske bäst att ta av sig stället redan ute i garaget när man kommer hem så att man inte skrämmer fru och hundar det första man gör när man kommer hem om ett tag. Men om jag har tagit av mig stället i garaget så har jag ju säkert med mig en mustig arom på kroppen innan jag kommer in i duschen, så kanske kan man ställa sig vid trädgårdsslangen innan man kommer in i huset och skrämmer slag på alla som befinner sig där. Eller så bryr man sig inte alls utan man går in som en man och luktar som en man och tar konsekvenserna av detta.

Ja, man har för mycket tid att sitta och tänka när man åker på mc semester och tankarna kan fara omkring lite hur som helst.

Fram på eftermiddagen kom jag i alla fall fram till Bastogne och direkt när jag körde in i stan så såg jag en campingskylt, så det var ju skönt att inte behöva leta camping när man kom fram till sitt mål för dagen.

In i receptionen och frågade om dom tog emot tält här, för det såg lite lurigt ut med bara stora villavagnar som var uppställda för hela säsonger på campingen.

Jodå, dom tog emot tält också, och här hamnade jag på den dyraste campingen på denna resa och samtidigt den sämsta.

Jag fick betala 22 euro för en natt och halva campingen bestod av övergivna gamla villavagnar som ingen hade sett till på mången god dag. Resten av campingen beboddes av folk som verkade ha detta som sina hem och inte hade råd att ha något mer hem att bo i.

Jag har aldrig varit med om att toaletterna på en camping har luktat som en torrtoa och när jag skulle duscha så fick jag hela armaturen i handen när jag skulle sätta på vattnet. Nu gjorde det inte så mycket för vattnet var avstängt, så jag fick gå tillbaka till tältet oduschad.

Det som kan ursäkta denna camping var att dom hade en väldigt välutrustad bar när det gällde öl och fram på natten hittade jag ett duschrum som faktiskt fungerade också.

Nu ger jag mig iväg genom den Belgiska naturen.

Jag kommer att sakta leta mig igenom Belgien via småvägar och sakta dra mig upp mot norra Tyskland och färjan i Kiel.

Till vissa delar så är det likt de Svenska skogarna, men när man kommer in i Ardennernas trånga klyftor och dalar så är det en fantastisk natur man åker igenom samt små härliga byar som man passerar lite då och då.

Det finns många campingplatser som verkar bebos av vandrare och lite förvånande för mig, fiskare. Många som gick omring med fiskespö på axeln på väg till något fiskevatten.

Campingen i Bastogne. Inte mycket att orda om och ingen camping som jag gärna åker tillbaka till.

Men god öl hade dom.

Den berömda stridsvagnen som Amerikanarna lämnade kvar efter kriget på torget i Bastogne.

Mycket tät skog och många djupa raviner gjorde att vägarna gick upp och ner hela tiden.

En och annan gammal borg hittade jag också.

Även denna lilla byn hade en egen stridsvagn på torget.

Den hade till och med två stycken. Hittade en till utanför ett hotell på en kulle.

Den här var jag bara tvungen att ta kort på.

Här har jag varit så noga med att bestämma vilka väskor jag skulle ha till nya hojen och väldigt bestämd med att dom ska vara svarta, så möter man en sådan här som är lite mer praktisk i sitt tänkande och kanske lite mer ekonomisk. Jag älskar sådant här.

Många härliga lövskogar passerades med jämna mellanrum.

Här är det nog stor chans att se vildsvin, men inte nu på dagen i alla fall.

Dom bara fortsätter och fortsätter.

Kom till en tysk krigskyrkogård.

Precis på denna platsen hade ett stort slag ägt rum under ww2 och tusentals Tyskar hade dött här. De flesta ligger begravda på denna kullen.

(Slaget om Hürtenskogen)  De flesta är oidentifierade.

Så här såg det ut på väldigt många gravstenar.

Ibland kunde man hitta något namn på stenen.

Nu börjar jag som vanligt få lite tidsbrist så det var dags att sätta kurs mot Kiel.

Fram emot eftermiddagen så kände jag att det var dags att hitta en camping.

Slog in camping på gps:en och körde mot den närmaste som låg i den riktningen som jag skulle mot.

Kom fram till vad som såg ut som en villavagnscamping igen, men jag stannade och gick in och frågade om dom tog emot tält.

Jovisst gjorde dom det. Detta var motsatsen till campingen i Bastogne. Rent och snyggt med otroligt fina utrymmen och bara 6 euro.

Så ska det se ut.

Under natten drog det in ett otroligt åskoväder. Det blixtrade och dundrade under hela natten så det gick inte att sova då man hela tiden blev väckt av alla blixtrar, men på morgonen lyste solen så fint igen.

Det var bara att packa ner sitt blöta tält innan man skule åka, men det gjorde ju inte så mycket då det var sista natten i tältet.

Resan till Kiel gick utan problem och jag var framme en halvtimme innan incheckningen öppnade.

Sista natten i tältet.

Mina grannar för kvällen. Detvar ett väldigt kacklande på dom ibland. 

Framme en halvtimme innan incheckningen öppnade.

Bara att pusta lite i skuggan innan man åker ombord.

Båtresan hem är inte mycket att orda om.

En snabb dusch, upp på soldäck till baren för ett par öl och sedan ner till taxfreebutiken för lite inköp och sedan till kojs.

När jag väl var framme i Göteborg så har jag fem mil hem och där stog fru och hundar och inväntade den hemkommande mannen.

Till och med frukosten var klar när jag kom hem.

Lite persedelvård under dagen och sätta upp tältet så det fick torka sedan lite avsmakning av inköpen så var man ganska nöjd när man satt på altanen.

Nu är det dags att planera för kommande resor, men man får väl smälta denna först.

Är faktiskt lite sugen på att göra Sverige och Norge nästa år.