Här har jag varit

Här har jag varit

Norge 2022

Äntligen semester igen. Vart skulle jag ta vägen denna gången då?

När jag var på väg hem från Tjeckien i juni så kom jag på att för tillfället så har jag tröttnat på att kuska omkring på autobahn och med tanke på temperaturerna som var nere i södra europa så var det inte så lockande att åka åt det hållet. Delar av Sverige gjorde jag förra gången jag var ute och reste, så då stod det mellan Finland och Norge.

Efter en del funderande fram och tillbaka så föll till slut valet på Norge. Planeringen startade omgående och gps:en laddades med flera rutter.

Planen var att köra in i Norge via Svinesund och sedan tunneln under Oslofjorden, därefter var det att följa södra delen av Norge på de minsta vägarna som jag kunde hitta för att till slut hamna i Lysebotn.

Hade jag haft mer rutin på att köra i Norge så hade jag vetat om från början att detta var ett omöjligt uppdrag på den tiden jag hade planerat för resan.

Efter Lysebotn hade jag ett par alternativ jag kunde välja på när jag väl var på plats.

Nåväl. Dagen var kommit, hojen var packad och startklar så det var bara att säga hej då till hustrun och sen sticka iväg.

Första delen gick via mindre vägar för att slippa E6 så långt det gick. Upp till Svinesund gick det utan problem och väl framme vid gränsen var det en lång kö av bilar som skulle samma väg som mig.

Det är nu man utnyttjar fördelen med att åka hoj, så fint o elegant tog jag mig förbi alla bilarna och passerade tullen, sen var det bara att fortsätta färden in i vårt västra broderland.


Första stoppet i Norge. En liten benaträckare och lite vatten, sen kör vi igen.

Efter en liten bensträckare efter gränsen så fortsatte jag upp till tunneln under Oslofjorden. Inga problem att ta sig igenom den och sedan åkte jag genom Drammen. Efter jag passerat Drammen styrde gps:en in mig på väldigt små vägar och även grusvägar, det var ju helt okej. Jag har ju en Africa Twin och jag hade inte sagt till om att gps:en skulle undvika grusvägar, dom är ju roliga att köra.

Vad jag inte hade räknat med vad alla småbyar, eller rättare sagt små samlingar av hus som jag behövde passera. Vid varje sån samling så sänktes hastigheten till 40 km/h och sen hade dom världrekord i vägbulor också.

Efter att ha kört i flera timmar kollade jag Google maps och såg till min fasa att jag knappt hade rört mig speciellt långt från Drammen. Med den här takten så får jag hålla på i flera veckor om jag ska köra enligt de rutterna jag lagt upp.

Här blev det att snabbt lägga om rutten till en mer direkt riktning på Lysebotn om jag skulle komma fram någon gång.

Men fina vägar hade jag kört med många fina vyer.

Lite grusväg måste jag ju åka när jag är i Norge på en Africa Twin

Liten bensträckare. Det finns många fina platser att stanna en stund på


Det börjar bli mer o mer berg runt omkring mig

Första natten i Norge. Hittade en liten mysig plätt med fin utsikt.

Efter första dagen hade planeringen redan spruckit. Alla mina planerade rutter var oanvändbara så det var bara att sätta sig och räkna om i gps:en.

Trots det så hade dagen flutit på fint med perfekt väder och goa vägar. Spelar ju ingen roll vart jag är eller vilka vägar jag tar. Jag har ju semester och någon gång kommer jag väl fram till Lysebotn som är första etappmålet.

En annan sak jag tänkte på. Denna gången har jag tänkt att jag ska fricampa hela resan. När man sitter och åker under dagen så ser man den ena platsen bättre än den andra som man kunde sätta upp tältet på, men när jag tyckte att det var dags att börja hålla ögonen öppna efter en plats så är det som att dom är spårlöst försvunna allihopa. Skulle man hitta någon så nog sjutton står det en husbil där redan.

Nåväl, den som väntar på något gott. Till slut så hittade jag en lämplig plats och efter lite omplanering av resan så blev det middag med ett par öl och sedan så sov jag så gott hela natten.  

Dagen efter så vaknade jag till en mulen dag med väldigt låga moln, men än så länge har det inte regnat i alla fall.

Snabbt ihop med tältet och på med grjerna på hojen så kör jag en liten sväng för att se om jag hittar något bra ställe att käka frukost på.

Kom ner till en sjö och hittade nån typ av båtklubb eller nåt som hade lite bänkar och bord under tak.
Stekt bacom, korv, ägg och makrill i tomatsås är en bra start på dagen.

Nu kom även dom första dropparna med regn, men det var bara några droppar.

Bland alla småbåtar så hade dom en större turbåt också.

Det var nog en ganska stor sjö för turbåten försvann bakom kröken där och kom inte tillbaka.

Frukosten avklarad. Nu är det dags att klättra uppåt.

Uppåt gick det verkligen på fina serpentinvägar


När jag väl kom upp på berget så mötte jag molnen

Låga moln, våta vägbanor men inget regn att prata om ännu.

Ibland får jag lämna asfalten och köra lite grusväg en stund

Träden blir mindre och mindre samtidigt som bergen blir högre

Ännu ett litet stopp för att sträcka på benen och ta lite kort

Det är ju ingen brist på motiv för kameran.

Det är väldigt låg vattennivå så jag kan stå ute där älven brukar rinna och ta kort.

Väldigt ofta när man stannar så hör man bjällrorna som fåren har på sig.

Ibland kan man stirra en lång stund och så hittar man dom långt uppe bland bergen.

För att vara så molnigt och fuktigt i luften så är det väldigt låg vattennivå i sjöar och vattendrag

Många fina rastplatser med toaletter mm finns det väldigt gott om längs vägarna här i området jag är i nu.

Utsikt från en rastplats

Samma rastplats fast från ett annat håll

Och nu kom regnet också. Ja, varför inte?

När man kör så får man hålla koll efter får hela tiden

Dom sysn ju inte så där jätteväl när dom går längs räcket


Det kan inte riktigt bestämma sig för om det ska regna eller inte, men utsikten är det inget fel på


När jag kom åkande nerför en backe och mot en liten bro som gick över ett vattendrag noterade jag att det stog en husbil mitt på bron. När jag kom närmare så såg jag att bilen var omringad av en hel flock med får som stog och nosade och slickade lite på bilen. När jag kom ännu närmare såg jag en hysterisk nederländsk familj sitta och vifta och ropa i bilen.

Tydligen så trodde frun i bilen och barnen att fåren höll på att äta sig in i bilen. Det var får överallt så dom kom varken framåt eller bakåt och ingen av dom vågade gå ur bilen.

Det var bara att ställa hojen och försöka fösa bort fåren från bron, men det var lättare sagt än gjort. Så fort som jag fick bort dom från ena sidan, så fyllde dom på från andra sidan.

Försökte få bort fåren framför bilen, men föraren vågade inte köra för han var rädd att köra på någon av dom.

Bit för bit närmade vi oss slutet av bron och jag försökte övertyga föraren att han kunde köra på för fåren är vana vid bilar och flyttar på sig.

Till slut kom dom av bron och kunde fortsätta och jag gick tillbaka till hojen samtidigt som jag såg att vi hade roat en hel kö med bilar från bägge hållen, men ingen kom ut och hjälpte till. Men skrattade gjorde dom.

Vägen mot Lysebotn är riktigt spännande

Härligt när vägen ringlar sig runt topparna

Ju n ärmare jag kommer ju kargare blir det

Detta är nog den enda snön jag såg. Det kan ju funnits mer bakom alla molnen

Framme vid Kjerag Café & Restaurant.
Dags för lite lunch innan resan neråt börjar. 

Vägen neråt mot Lysebotn. Verkar som att det är dags att träna kurvteknik.

Trodde att det drog in ett regnoväder från dalen men det blev bara några stänk

Detta är vägen du kommer på om du är på väg till Kjerag Café

Utikt åt ett annat håll

Ett bit ner kan man stanna till vid ett litet vattenfall

Nere i hamnen. Målet är uppnått. Bara  att åka uppåt igen.

Det är mäktigt att stå och titta ut över fjorden och alla bergen vid sidorna

Man märker verkligen hur högt upp man är när man stannar vid vägkanten.

Då har jag varit i Lysebotn då. Vad tyckte jag om detta då?

Fantastisk utsikt och natur är det här. Alla jag pratat med är lyriska över serpentinvägen ner mot Lysebotn, men jag tyckte inte den var så speciell. Det kan ju bero på alla mina resor i Alperna på massa kända och okända alppass som gjort mig lite avtrubbad mot sepentinvägar. Ska jag vara riktigt ärlig så är såna här serpentinvägar ganska tråkiga att köra. Det är bara massa upprepningar, gasa, växla upp, bromsa, växla ner och sväng. osv osv. Behållningen vid såna här vägar brukar vara utsikten och här blir man ju inte besviken på den. 

Däremot så blev jag väldigt förtjust i vägen fram till Lysebotn. Det är en väg i min smak. Liten väg, fin asfalt, härliga kurvor, fanastiska vyer och det händer saker hela tiden. Jag skulle gärna åka den vägen igen men då vända vid Kjerags Café och köra den tillbaka igen.

Och det är ju precis det jag ska göra nu, köra tillbaka på den vägen igen alltså. Härligt.

Lika härliga vyer på väg tillbaka, men nu börjar det klarna upp ordentligt.

Fast helt plötsligt så drar det in några tunga moln igen för att strax försvinna.

Som sagt, fina vyar, små vägar och fin asfalt. Kan det bli bättre?

Jag älskar dom här karga landskapen

Trots att man ibland inte vet om man åker i dimma eller låga moln och det kommer en regnskur lite då och då så är det väldigt lågt med vatten i sjöar och vattendrag.

Ännu ett fint ställe att stanna en stund och sträcka på benen och beundra naturen.

Här i detta området finns det många små fina sjöar. 
Undrar om det finns någon fisk i dom. Nästa gång får jag ha med fiskeutrustningen och testa.

Tänk er själva. Tältet uppsatt här, fiskeutrustningen framme. Perfekt

Ibland kunde man även parkera där älven brukar rinna fram.

Väl tillbaka på lite större vägar åkte jag bort till Suleskard och tankade hojen.

Passade även på att gå in till Fjellbutikken Suleskard och handlade lite bröd och juice mm för att ha till kvällen och morgonen.

Sen var det dags att planera lite då mina planer hade gått om intet, så det fick bli en glass också och sen en liten paus på bänkarna utanför butiken.

La upp en rutt som skulle ta mig till Rjukan och väl där tänkte jag kolla hur väder och vind var för fortsatta äventyr.

Mot Rjukan och nya äventyr

Rutten som jag lagt upp var inte så dålig den heller. Många fina vägar här i Norge

Bergen blir mindre o mindre och träden blir större

Snart framme i Rjukan. Kom ner på vägen mot Rjukan och fick en fin utsikt över den berömda tungvattenfabriken som i dag heter

Norsk industriarbeidermuseum. Hoppade över att åka in dit och fortsatte till stan istället. 

Såg sådär muntert ut framför mig

Stog en stund inne i stan och kollade på gps:en och Google maps efter tänkbara vägar att åka. Det såg inte ut som att jag skulle få mycket sol på mig oavsett vilket håll jag körde åt.

Kollade väderappen och såg att det skulle komma in några häftiga lågtryck västerifrån och dom var jag inte jättesugen på att möta.

Jag gjorde det jag brukar göra när jag inte kan bestämma mig, jag stänger av gps:en och tar ut en riktning som ser bra ut och sen så kör jag bara. Denna gången fick riktningen bli att försöka klara sig undan de värsta lågtrycken.

Det var även dags att kolla upp en lämplig plats för att sätta upp tältet också så nu hade jag två uppgifter. Åka bort från regnet och att hitta en lägerplats.

Strax innan Gransherad hittade jag ett perfekt ställe. En liten traktorstig som ledde till en liten öppen gräsplätt som låg precis jämte en liten älvfåra med precis lagom skvalpljud så att man kan sova gott.

Efter det dagliga samtalet med hustrun, så fick det bli en tältuppsättaröl för att sedan gå ner till vattnet och tvätta av sig lite och när det var klart startades middagsbestyren igång och en kunglig middag avnjöts ihop med ännu en öl.

Solen hade tittat fram nu så kvällen bestog av lite bokläsning i campingstolen innan det var dags att natta sig själv.

På morgonen så var det snabbt ihop med tältet, har ju fått lite erfarenhet av det nu, och sedan iväg för att hitta ett bra frukostställe.

Behövde inte åka mer än någon kilometer för när jag kom in till Gransherad så hittade jag en fin rastplats precis där älven gjorde en sväng så här stannade jag och stekte backon, korv och ägg. 

Nattens lägerplats.

I bakgrunden till vänster ser man duschrummet.

Bacon, korv, ägg, makrill i tomatsås, juice, smörgås och så kaffe på det sen.

Man klarar sig bra på en rejäl frukost.

Körde samma planering idag som igår eftermiddag.

Ingen gps, bara köra och se vart man hamnar

På en del vackra platser hamnar man på i alla fall.

Härlig utsikt

Ännu en fin rastplats där man kan sitta och filura en stund. Även koka en kopp kaffe då och då.

Ibland hamnar man vid små pärlor som inte är rastplatser men är värda att stanna och njuta av en stund 

Man kan undra varför man nästan alltid stannar där det finns vatten

Kolla!! Herr Andersson har gjort en selfie

Eftersom jag följer det fina vädret så åker jag mot nordöst och rätt som det är så har jag kommit till Hamar. Fortsätter förbi Hamar och kör via Braskereidfoss och Flisa för att sedan hamna vid gränsen till Sverige.

Jaha, vad ska jag göra nu då? Det fina vädret är i Sverige så det är ju bara att fortsätta framåt. Väderappen säger att lågtrycket kommer närmare mig och regn är inget kul.

Men det har varit en lång dag och det är dags att hålla utsikt efter en lämplig lägerplats igen.

Kör vidare så att jag kommerut på väg 62 som går jämte Klarälven. Där borde finnas en bra plats att slå upp tältet kan man tycka.

Dagen går fort när det bara rullar på och vädret är perfekt 

Stannar bara till ibland för att ta lite kort och sträcka på benen

Kyrkan i Finnskog ligger riktigt vackert vid sjön

Helt plötsligt så var jag i Sverige. Vad förvånad jag blev.

Åkte lite lugnt längs Klarälven och såg en del fina platser att stanna på, men dom var upptagna redan.

Fortsatte ett tag till och när jag åkte i en uppförsbacke så såg jag ett litet traktorspår som gick in mot höger och gick lite ner mot älven. Den fortsatte ett tag till och sen slutade ute på en udde mitt ute i älven. Hittade snabbt ett ställe där jag kunde vända och åkte tillbaka för att kolla lite närmare.
Vägen ner såg inte inbjudande ut för de flesta men för en Africa Twin var det en drömväg. Körde några hundra meter på vägen och kom fram till den perfekta tältplatsen ute på en udde mitt i älven.

Här blir absolut kvällens tältplats och snabbt som blixten kom tältet upp och campingstolen monterades ihop för att sitta och avnjuta älven en stund.

Kvällens campingplats hittad

Härlig utsikt och lagom vågskvalp i bakrunden.

Africanen är i camoläge

Fin vy åt alla håll

Det är så här det ska vara när man sitter och lagar mat

Så finns ju efterrätten på plats också

Vem behöver tv när man har detta utanför tältet

Vägen ner till min campingplats

Efter en härlig natt, till ljudet av älven vaknade jag upp och packade ihop grejerna och körde en liten bit för att hitta en fin plats för frukost.

Denna gången hade jag inget bacon eller korv så det fick bli kaffe och smörgås. Inte så dumt det heller i denna miljön.

Körde en liten bit till och såg en skylt som visade mot Fämtfallet.

Det måste man ju åka in och titta på, så  det gjorde jag

Ett litet fint vattenfall med en del vandringleder i området för den som var hågad. Det var inte jag med mc stället på mig.

Noterade även att det fanns fina möjligheter att slå upp tältet här. Bra att veta för framtiden.

Hittade en liten sjö där en fiskeförening förvaltade vattnet och hade planterat in fisk.

Tänk att det även är rofyllt att sitta och titta på någon annans flöte när det flyter omkring på vattnet.

Men någon fisk fick dom inte så länge jag var där.

Har åkt förbi detta monumentet i Sunne så många gånger och nu var det dags att stanna till och kolla vad det är för något.

Stamfrändemonumentet. 

Efter ha tagit vägen via Vänersborg och hälsat på inne på MC-center så fortsatte jag hemåt.

När jag ändå passerade Koberg tänkte jag att jag får avsluta med en liten grusväg så jag svängde in och körde mot Livered.

Väldigt mycket hjort ute i markerna och även en del vildsvin så här på eftermiddagen.

Vägen från Livered och ut till Gräfsnäs är en orgie i kurvor och väldigt kuperad.

Nackdelen är att det springer väldigt mycket vilt här så man får vara försiktig.

Absolut sista sträckan.

Grusvägen fram till mitt hus.

Och så var resan över för denna gången.

Norge är väl värt att återkomma till om ett tag.

Härliga vägar, härlig natur och otroliga vyer. Vi har ju egentligen Alperna inpå knutarna här i Sverige.

Som många säger så är det dyrt att vara i Norge om man ska handla mat och andra förnödenheter. Nu var ju jag i typiska småbutiker i turistområden så om man stannar till i någon stad och handlar i ett större varuhus så kanske det inte blir så dyrt. Det blir en uppgift att ta reda på nästa gång jag kommer hit.

Planen var egentligen att vara ute lite längre, men med tanke på väderleksrapporten och att jag med en dåres envishet bara övernattar i mitt tält så valde jag att avbryta resan lite tidigare än beräknat. Då har jag ju anledning att komma tillbaka och utforska resten av landet också. 

Samtidigt så är detta fördelen med att åka själv, det behöver inte bli några diskussioner eller debatter om hur man ska göra. Fortsätta vidare i regnet eller åka hemåt, man bara bestämmer sig och så gör man det man bestämt sig för.

Nu är årets resor avslutade. Hojen är tvättad och polerad och står uppe på MC-center i Vänersborg till försäljning. 

Ny hoj är planerad att använda till nästa års resor. Vi får väl se vart dom går någonstanns.